I mars, när jag fyllde år, ganska längesen med andra ord, så fick jag den här av min mamma. Är den inte så jävla fin?

Dream big.

Ibland bara blir man för jävla bra på bild. Man vill bara hänga i finaste ramen på förstaplatsen i lägenheten och bara njuta.

Ovanstående är det vackraste jag sett. Jag bjuder på den. Så fett mycket. Övermycket.

Och samtidigt bankar jag huvudet i väggen o tjuter av skratt. Jag tänker inte ens säga att jag inte ser ut så i verkligheten. Haha. Jag bara bjuder. Haha. Kameran lägger på 5 kg. Haha.

Ibland. Som en trisslott. Plötsligt händer det.

Det här med privatliv. Nja, not so much längre.

I vårt hem ska helst alla va i samma rum, samtidigt.

Ni tror mig inte. Jag tror mig inte själv.
Lång historia ska göras kort nu.

Planering och inbjudan till boulefest, lån av tält och klot och pepp som fan! Solen skulle lysa och alla såg fram emot kalajet.
Fredag inför ledig helg med boulekalaj och hämta kompis vid tåget, bjuda på fin husmanskost, dricka rosé och garva så allt gungade. Krypa till kojs i lagom tid för att stiga upp och förbereda världens bästa boulefest.
God natt, sov gott. Snark.
Vakna ganska tidigt, dricka lite vatten, somna om. Vakna igen och känna det som om jag är i en tvättmaskin. Drack jag så mycket? Är huvudet kvar eller är det bortsprängt?
Lägga mig under en filt i trädgården, kallsvettas, vara allmänt dålig.
Konstatera att jag mår sjukt illa. Riktigt jävla illa.
Införstå att man inte kräks i en mulltoa. Kuta runt hörnan och kräkas i rabatten iförd endast tröja och trosor. Upprepa sista steget 7 ggr inom två timmar.

Inställd boule. Inställning bull.

Fy fan alltså.

Dom här två tjejerna. Knappt att jag får en syl i vädret. Vilka munläder!

Är så glad att dansken är här. Riktigt glad.

Sen ibland tar man saxen o går ut i luvtröja o trosor o fultofflor...så klipper man lite i landet och snabbt inser man att man har kryddor för hela vintern.

Mums.

Lite så att den här kudden är den bästa kudden.
Vad han inte vet är att detta enbart är en strategi för att få honom att sov längre.
Det beror inte ett dugg på mysfaktorn.

Jag är egentligen stenhård hundägare...mja...inte på morgonen ok, och ibland inte på kvällen heller ok.

Alltså. Hade jag nu "råkat gått förbi" den här stugan, då hade jag önskat att den var min.

Lucky me.

Så in i lacken fin!

Jahapp. Så blev det sig så att jag var sugen på nått.

Tror det är spänningar inför lördagens kommande tävlingar.

I alla fall. Det blev pangkakor med sura egenodlade sommarbär från frysen och en klick grädde.
Nu i efterhand inser jag att jag oftast äter mer med ögonen än med magen. Men gott var det.

För helvete!!

Under så lång tid så har det indikerats, från Spättan, att vi borde gå med i postkodlotteriet. Jag har promt sagt nej nej och nej. Inget sånt trams!

Nu när jag sitter här och slöglor på den dära postkodskampen så visar det sig att dom är i Malmö. Postnumret de drog var 217 75. Vi har 217 49.

Säg nu inget för fan!!

En fantastisk grill-boule-partaj-umgänges-dag hos pappa igår!

Mys och skratt och tävling. Vi kom fetesist, alltså så sist att man får pris! Lite som när man var liten, nån fyller år, och för att man inte ska gråta o bli sur så får man själv paket! Perfekt. Jag ska komma sist fler gånger.

Det är så skönt att se att man är lik sina föräldrar! Att kreativiteten och uppfinnarjocke-grejerna inte är något jag uppfunnit. Nädå, min far delar precis samma idéer som jag. Så när plasttaket skulle upp, dels för litet, dels helt galet, så var jag den som tyckte att det var supersmart!

Tack för igår!!

Ps, Pekka, du ska få din Robyn-bild!

Alltså, ibland är Spättan bara så superjävlamycketsnabbare än oss andra.

Hahahaha!!

Mamma är här!

Hon fipplar i lådor och skåp och kastar o slänger o babblar! Det är så härligt! Jag har längtat efter henne. Men härligast av allt, det är att hon har med sig pannbiff!

Samtidigt pågår på P3 samtal om vett och etikett. Vilken tur att jag inte varit på någon större bjudning, främst för att jag inte har nån aning om hur det funkar med skål och hej och nakna tår.

Så är man tillbaka i lunken igen. Jobbet, lunchen, kaffefika, kunder, hem och sova och upp igen.
Eller nja, riktigt så hemskt är det inte, det är massa bra däremellan.

Till exempel är sommaren på ingångsutgång. Den började, tog superslut och nu är den här igen. Det innebär att vi kan luffas ut i stugan igen..

Någon som inte fått inbjudan om att plocka plommon?
Alla! Och jag menar alla! Ni ska komma. Annars är jag rädd att vi kommer plommondöden dö.