Den här dagen!! Eller vänta, den här dagen...suck.

Vaknade stel som en pinne ur den djupaste grottbjörnssömnen (träningsvärken efter att ha varit flyttlass i helgen är inte nådig!!!), och det kändes som om jag precis stängt dom blå.
Väl ur binge med en skvätt kaffe i kroppen och kläder på sa jag adjö till lilla familjen, trevlig dag och så vidare.

Framme på jobbet var flitens lampa tänd och jag sträckte mig efter kaffetermosen som brukar innehålla nybryggt Java...men såklart inte idag. Sen rullade det på, i ett gick det, och termosen kan vi konstatera mer halvtom än ens halvfull.
Lunch och besök av världensfinastemormor som kom med världensgodastesmåkakor.
Någon timme senare återigen ett glädjande besök; av fina pappsen som var helt slut han med. Skönt att få krama på honom lite, han luktar så gott min pappa.
Eftermiddag blev snart klockan 18, dags att gå hem.

Tre meter utanför butiken känner jag hur blodet i mina ådror fryser till is. Nycklar. Hemnycklar!! Leta, vända ut o in på mig själv och allt jag hade på och nära kroppen. Not to be found!!

Piss.

Det blev en tur till Ystad t/r (ca 10 mil), hämta sambons nycklar, och tillbaka igen som ett skott. Allt detta skedde i vinterns första snöstorm.

Ångesten av att ha hund som väntar troget var överhängande!!!

Nu är jag trött och ska bada, värma stela muskler, krama på hunden och segna ner i soffan.

Och bilden. Vilket äckligt namn. På en äppelskalare.

JKW - jag vet att du också tycker det.