tisdag 3 maj 2011

För cirka 10 år sen blev jag ett öronbarn.
Helt sjukt med tanke på att man brukar vara under tio när det sätter in.

I alla fall, jag minns hur det blev så. Det är så dumt.
Jag har inga problem med vatten och bada och dyka, eller såna rör inopererade, inte heller hade jag vaxproppar heller.

Problemet?

Min stora kärlek till topz. Jag fullkomligt älskar att klia runt i örat med dom små pinnarna. Finns få saker som är så skönt som ett ordentligt kli halvvägs in i hjärnan.

För dom här cirka 10 år sen fick jag problem. Satansskitont i båda öronen. Vårdcentral och nähä, för svårt för dom, remiss till stora sjukhuset. Behandlingar med penicillin och saker instoppade i örat, långa smala tygremsor med antisvullenmedicin på. Sara var med mig hela tiden, det var ytterst intressant.

Skitsamma. Jag fick lära mig då, efter två veckors stret, att det ENDA jag fick klia mina små fåniga örongångar med var; armbågen?!!

I söndags glömde jag det.

Nu kan jag inte stänga ihop truten, inte gapa, inte tugga, knappt le. Örat är så surt på mig.

Jag är 31 år gammal och öronbarn.

För helvete.

_____________________________________________________________________________________

update 12:07.

Farbror doktorn 18,20, redan utskälld i telefon av systern.

Som sagt: FÖR HELVETE!

Vi som ska på teatern och allt.

5 kommentarer:

mrs. N-B sa...

hahahahaha!!! eller nä, jag skrattar inte åt din smärta för aaaaaaaaaaaaaaaaaj, I feel your pain! men du skriver ju så finurligt och skojsligt. så receptet var att kli får man lov bara man använder armbågen?? ska man försöka bita sig i det andra örat samtidigt eller?!

vi får låna zacelackes tratt hör jag!

dagens ord: ensubb
en subb, flera subbor?

4U2 sa...

Det där känner jag igen, nästan varje dag skall det in med Tops trots att jag inte behöver. Men det är "känslan", som du skriver.

exfrun sa...

Jag förstår ditt begär till topsen! Själv var jag beroende, satt fast ordentligt... Jag klarade mig från smärta och svullnad men har i perioder haft nedsatt hörsel (särskilt vänsterörat). Tänkte att det var min lott i livet, att vara lite döv. Sen åkte familjen två veckor till Thailand och i det 28-gradiga vattnet låg jag och guppade dagarna i ända. En dag sa det plopp, sådär som när ett lock försvinner - min hörsel var tillbaka!

Jag hade inte dålig hörsel, jag hade ordentliga vaxproppar pga mitt topsande!!

nu har jag en ny vän, han är röd i plast och har ersatt mina tidigare vänner topsen. Jag råder er alla till att införskaffa en öronsköljare!

puss

Sara sa...

Ooo ja! En mycket lärorik dag, om jag minns rätt! Dock verkar ju inte du minnas, för här sitter du ju nu. Vill du ha sånna långa remsor i örat igen? Va vaa vaa?!?
Nä, skämt å sido, jag känner med dig. Du kan få låna Tyras bebistops, De är jättetjocka med en liiiiten vanlig topsspets ytterst. Hon gillar dem, blir alldeles stilla och ryser till lite under tiden. Det är sjukt skönt med tops.

J sa...

Stackars stackars Malla oavsett kort minne eller ej...så är detta MYCKET synd om Dig. Attans så tråkigt.

Jag kommer från ett låååååångt led av frenetiska toppsare.
MEN själv kan jag knappt närma mig med en topps i mina öron, gångarna är så smala så det trycks in istället vilket resulterar i att jag blir tillfälligt döv och måste gå till Doktorn och typ dammsuga öronen. Sjukt olustigt.

Lock har jag AAAAALLTID...trodde det var normalt att behöva göra käft-gapet-som-tar-bort-locket-för-öronen typ 5 ggr om dagen. Det har jag nu fattat att det är det icke...jodåsåatt...

Krya på Dig Malliiiiee